Svenska kyrkan och äldres välbefinnande – betydelsen av en församlings öppna verksamheter
DOI:
https://doi.org/10.52585/icvs.v2i1.10Abstract
Äldre personers välbefinnande, och hur kyrkan och dess församlingar genom sina öppna verksamheter kan bidra till detta välbefinnande, står i fokus för denna studie. Vi genomförde tretton intervjuer med personer över 65 år som besökt någon öppen verksamhet i en församling i en stad i Mellansverige sommaren 2021. En induktiv tematisk analys resulterade i fem teman: kontakt med andra, fysisk aktivitet, sysselsättning, kyrkan och församlingen samt platser att gå till.
Resultatet visar betydelsen av dessa faktorer för att minska känslan av ensamhet och bryta isolering. Det överensstämmer med tidigare forskning, men pekar också på kyrkans och församlingens potentiella betydelse för att ge äldre personer sammanhang och sysselsättning.
Det finns få studier som har undersökt detta och mer forskning behövs. Det behövs också fler sociala aktiviteter och träffpunkter för äldre i Sverige.
The Church of Sweden and the well-being of elderly people – the impact of open activities in a parish
The aim of the present study was to explore factors that contribute to elderly people’s well-being, the impact of the church and their open activities organized by a parish. Thirteen interviews were carried out in a city in mid-Sweden with people over 65 years of age who had participated in an open activity during the summer of 2021. An inductive thematic analysis resulted in five themes: interactions with others, physical activity, keeping occupied, the church and the parish and places to visit.
The result points to the importance of these factors in decreasing loneliness and social isolation. This is in accordance with previous research but highlights the importance of the church and the parish in giving elderly people a social context and a meaningful pursuit.
Few studies have examined this, and more research is needed as well as more activities and meeting points for elderly people in Sweden.
Referenser
Agahi N, Lennartsson C, Österman J, Wånell SE. Sociala relationer, socialt deltagande och hälsa bland äldre personer. Socialmedicinsk tidskrift. 2010; 3:175-81.
Andersson Svidén G. Dagverksamheter om vikten av aktivitet och social gemenskap. Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. 2000:7.
Baltes PB, Smith J. New frontiers in the future of aging: from successful aging of the young old to the dilemmas of the fourth age. Gerontology. 2003;49:123-35. https://doi.org/10.1159/000067946
Borglin G, Jakobsson U, Edberg, AK, Rahm Hallberg I. Older people in Sweden with various degrees of present quality of life: their health, social support, everyday activities and sense of coherence. Health and social care in the community. 2006;14(2):136-46. https://doi.org/10.1111/j.1365-2524.2006.00603.x
Bowling A, Dieppe P. What is successful ageing and who should define it? A definition of successful ageing needs to include elements that matter to elderly people. BMJ. 2005;331:24-31. https://doi.org/10.1136/bmj.331.7531.1548
Braun V, Clarke V. Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology. 2006;3(2):77-101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bäckström A (red). Välfärdsinsatser på religiös grund. Förväntningar och problem. Artos och Norma bokförlag; 2014.
Chawla K, Kunonga TP, Stow D, Barker R, Craig D, Hanratty B. Prevalence of loneliness amongst older people in high-income countries: A systematic review and meta-analysis. Plos one. 2021;16(7). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0255088
Dahlberg L. Loneliness during the covid-19 pandemic. Aging and mental health. 2021;25(7):1161-4. https://doi.org/10.1080/13607863.2021.1875195
Edgardh N. Diakonins kyrka – teologi, kön och omsorgens utmattning. Verbum; 2019.
von Essen J. Ideellt arbete i det svenska samhället. I: von Essen J, Svedberg L (red). Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019. Ersta Sköndal Bräcke högskola arbetsrapportserie. 2020;98.
Folkhälsomyndigheten. Digital teknik för social delaktighet bland äldre personer. Ett kunskapsstöd om möjliga insatser utifrån forskning, praktik, statistik, juridik och etik. 2018. Hämtad: 2020-10-10. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/d/digital-teknik-for-social-delaktighet-bland-aldre-personer/
Folkhälsomyndigheten. Ensamhet och hälsa under covid-19-pandemin hos personer över 70 år. En kartläggande litteraturöversikt. 2021. Hämtad: 2021-10-10. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/e/ensamhet-och-halsa-under-covid-19-pandemin-hos-personer-over-70-ar-/
Folkhälsomyndigheten. Hälsosamt åldrande. 2020. Hämtad 2021-10-10. http://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/halsosamt-aldrande/
Folkhälsomyndigheten. Psykisk ohälsa vanligt bland personer 65 år eller äldre – men det går att förebygga. Ett kunskapsstöd om äldres psykiska hälsa. 2021. Hämtad: 2021-10-09. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/p/psykisk-ohalsa-vanligt-bland-personer-65-ar-eller-aldre--men-det-gar-att-forebygga/
Granovetter MS. The strength of weak ties. American journal of sociology. 1973;78:1360-80. https://doi.org/10.1086/225469
Hackert MQN, van Exel J, Brouwer WBF. Content validation of the Well‑being of older people measure (WOOP). Health and quality of life outcomes. 2021;19:200. https://doi.org/10.1186/s12955-021-01834-5
Haglund BJA, Svanström L. Folkhälsovetenskap: en introduktion. Studentlitteratur; 1992.
Hauge S, Kirkevold M. Variations in older persons’ descriptions of the burden of loneliness. Scandinavian journal of caring sciences. 2012;26(3): 553-60. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2011.00965.x
Hülür G, Macdonald B. Rethinking social relationships in old age: Digitalization and the social lives of older adults. American psychologist. 2020;75(4):554-66. https://doi.apa.org/doi/10.1037/amp0000604
Karp A, Wånell SE. Gemenskap ger hälsa – om förebyggande arbete i Enskede-Årsta-Vantör. Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. 2013;02.
Langford CPH, Bowsher J, Maloney JP, Lillis PP. Social support: a conceptual analysis. Journal of advanced nursing. 1997;25: 95-100. https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.1997.1997025095.x
Larsson H, Rämgård, M, Bolmsjö I. Older persons’ existential loneliness, as interpreted by their significant others – an interview study. BMC Geriatrics. 2017; 17:138,1-9. https://doi.org/10.1186/s12877-017-0533-1
Lennartsson C, Agahi N, Wånell SE. Äldre personers hälsa och livssituation. Läget i Stockholms län och utmaningar för det fortsatta hälsoarbetet. Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. 2012;8.
Nilsen C, Agahi N, von Saenger I, Österman J, Hedberg Rundgren Å, Lennartsson C. Hur mår Stockholmarna efter 65? Beskrivning av hälsa och levnadsvanor 2002–2018. Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. 2019;3.
Parker P. How personal networks shape business: An anthropological study of social embeddedness, knowledge development and growth of firms. Lunds universitet; 2004.
Prohaska T, Burholt V, Burns A, Golden J, Hawkley L, Lawlor B m fl. Consensus statement: loneliness in older adults, the 21st century social determinant of health? BMJ Open. 2020;10:1-6. http://dx.doi.org/10.1136/bmjopen-2019-034967
Ramboll. Samhällsekonomisk konsekvensanalys av Svenska kyrkans diakonala verksamhet. 2021. Hämtad: 2021-10-10. https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/Samh%C3%A4llsekonomisk%20konsekvensanalys%20av%20Svenska%20kyrkans%20diakonala%20verksamhet%2020210908%20(002).pdf
Singh S, Gupta B, Mishra PC. Coping strategies and social support as moderators of occupational stress and mental health link among police personnel. Industrial psychiatry journal. 2021;30(1):67-73. https://doi.org/10.4103/ipj.ipj_207_20
Skoog I. 70 är det nya 50. Rapport 21 (S 2018:10). Delegationen för senior arbetskraft; 2020.
Skoog I. Covid-19 and mental health among older people in Sweden. International psychogeriatrics. 2020;32(10):1173-5. https://doi.org/10.1017/S104161022000143X
Socialstyrelsen. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2019. Hämtad: 2021-10-10]. https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/oppna-jamforelser/socialtjanst/aldreomsorg/vad-tycker-de-aldre-om-aldreomsorgen/
Svenska kyrkan. Ett biskopsbrev om diakoni. Biskopsmötet 2015. Svenska kyrkan; 2015.
Svenska kyrkan. Kyrkoordning för Svenska kyrkan 2021. 2021.
Svenska kyrkan. Svenska kyrkans roll och uppgift i den svenska välfärden – en plattform. Svenska kyrkan, Kyrkokansliet; 2013.
Teimouri A. Långtidsarbetslöshet bland äldre. Skriftlig fråga 2020/21:2805. Sveriges riksdag; 2021. Hämtad: 2021-09-18. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/langtidsarbetsloshet-bland-aldre_H8112805
Vasilescu MD, Serban AC, Dimian GC, Aceleanu MI, Picatoste X. Digital divide, skills and perceptions on digitalisation in the European union – Towards a smart labour market. Plos one. 2020;15(4). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0232032
Vetenskapsrådet. God forskningssed. 2017.
Världshälsoorganisationen WHO. Active ageing: a policy framework. 2002. Hämtad: 2021-12-26. https://apps.who.int/iris/handle/10665/67215
Världshälsoorganisationen WHO. WHO Constitution of the World health organization. Basic documents. 2010.
Weurlander I, Wånell SE. Rinkeby äldrecentrum – Mötesplats för äldre i Rinkeby. Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. 2006;11.
World values survey. The Inglehart-Welzel world cultural map – World values survey 7, Provisional version. 2020. Hämtad: 2021-10-09. https://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp
Åberg P. Non-formal learning and well-being among older adults: Links between participation in Swedish study circles, feelings of well-being and social aspects of learning. Educational gerontology. 2016;42(6):411-22. https://doi.org/10.1080/03601277.2016.1139972
##submission.downloads##
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2022 Cornelia Wulff Hamrin, Hanna Li Kusterer, Lotta Lundberg
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.