Egenvårdsintyg inom primärvård och äldreomsorg i Stockholms län – en kartläggning

Sara Ahrén; Karin Högstedt; Elin Jakobsson; Lina Palmlöf

doi:10.52585/icvs.v5i1.20

Författare

Sara Ahrén FoU Nordost
Karin Högstedt Nestor FoU-center
Elin Jakobsson Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum
Lina Palmlöf Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

DOI:

https://doi.org/10.52585/icvs.v5i1.20

Abstract

Egenvård är centralt i omställningen till en nära vård. Hälso- och sjukvårdspersonal kan skriva ett egenvårdsintyg för ansökan om praktiskt stöd från hemtjänsten för att utföra egenvård. Vi undersökte primärvårdens och kommunens användning av egenvårdsintyget, och samverkan för att stödja äldre personers egenvård i Stockholms län.

Vi samlade in data från journalsystem, samt intervjuer med primärvård och kommuner. Egenvårdsintyg inkom till samtliga kommuner i Stockholms län och antalet utfärdanden ökade mellan 2015–2022. Majoriteten utfärdades av en mindre andel primärvårdsverksamheter. Beviljandegraden av stöd till egenvård var hög, men grunderna för beviljande skilde sig mellan kommuner.

Sjuksköterskor och distriktssköterskor utfärdade flest intyg, följt av läkare och fysioterapeuter. De vanligaste egenvårdsåtgärderna var hantering av mediciner, påtagning av kompressionsstrumpor, samt fysisk aktivitet.Stöd till egenvård uppfattades som en underutnyttjad resurs, men att få till en välfungerande samverkan var svårt. Utmaningar var det stora antalet utförare av vård och hemtjänst, låg kunskap om hur samverkan kan bedrivas, samt otydlighet kring begrepp kopplade till den regionala överenskommelsen för stöd till egenvård.

Certificate for self-care with support in primary and elderly care in Stockholm County – a mapping study

Self-care is central to the transition towards good quality local care, as part of proactive and health-promoting efforts. Healthcare professionals can issue a certificate for self-care with support (CSS), enabling individuals to apply to the municipality for practical assistance from home care services in carrying out self-care. We examined the use of CSS by primary care and municipalities, as well as their collaboration to support older adults' self-care in Stockholm County.

We collected data from medical record systems and conducted interviews with primary care and municipalities. CSS were submitted to all municipalities in Stockholm County, and the number of certificates issued increased between 2015 and 2022. The majority were issued by a small proportion of primary care units. The approval rate for self-care support was high, but the criteria for approval varied between municipalities.

Nurses and district nurses issued the most certificates, followed by physicians and physiotherapists. The most common self-care measures were medication management, applying compression stockings, and physical activity.

Support for self-care was perceived as an under-utilised resource, but achieving effective collaboration around this was challenging. Obstacles included the large number of care and home care providers, limited knowledge of how collaboration should be conducted, and ambiguities regarding terms related to the regional agreement on support for self-care.

Referenser

Alderwick H, Hutchings A, Briggs A, Mays N. The impacts of collaboration between local health care and non-health care organizations and factors shaping how they work: a systematic review of reviews. BMC Public health. 2021;21(1):753. https://doi.org/10.1186/s12889-021-10630-1

Andersson J, Ahgren B, Axelsson SB, Eriksson A, Axelsson R. Organizational approaches to collaboration in vocational rehabilitation — an international literature review. International journal of integrated care. 2011;11:e137. https://doi.org/10.5334/ijic.670

Aunger JA, Millar R, Greenhalgh J, Mannion R, Rafferty AM, McLeod H. Why do some inter-organisational collaborations in healthcare work when others do not? A realist review. Systematic reviews. 2021;10(1):82. https://doi.org/10.1186/s13643-021-01630-8

Aunger JA, Millar R, Rafferty AM, Mannion R, Greenhalgh J, Faulks D m fl. How, when, and why do inter-organisational collaborations in healthcare work? A realist evaluation. Plos one. 2022;17(4):e0266899. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0266899

Blomqvist P, Winblad U. Samverkan kring multisjuka äldre: lärdomar från praktik och forskning. SNS Förlag; 2023.

Hewitt G, Sims S, Harris R. Using realist synthesis to understand the mechanisms of interprofessional teamwork in health and social care. Journal of interprofessional care. 2014;28(6):501-6. https://doi.org/10.3109/13561820.2014.939744

Hoppe M, Mörndal M. Labbet — en fristad för välfärdens utveckling. I: Hedberg Rundgren Å, Klinga C, Löfström M, Mossberg L, redaktörer. Perspektiv på samverkan — om utmaningar och möjligheter i välfärdens praktik. Studentlitteratur; 2022. s. 267-88.

Kvale S, Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur; 2014

Lag om egenvård (SFS 2022:1250). Socialdepartementet.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Samordnad vård och omsorg. En analys av samordningsutmaningar i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys; 2016. PM 2016:1.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Vården ur patienternas perspektiv – 65 år och äldre. En jämförelse mellan Sverige och tio andra länder. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys; 2017. PM 2017:2.

Palmlöf L, Klinga C, Hedberg Rundgren Å. Samarbete mellan primärvårdsrehabilitering och hemtjänst för att förebygga fall hos hemmaboende äldre personer – ett pilotprojekt för att utveckla och testa en arbetsmodell. FoU Nordost; 2019. FoU-rapport nr 34/2019.

SCB. Efter 60. En beskrivning av äldre i Sverige. SCB; 2022. Demografiska rapporter 2022:2.

Socialdepartementet, Sveriges kommuner och regioner. God och nära vård 2023. En omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav. Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och regioner. (S2023/00372). Socialdepartementet.

Socialstyrelsen. Kommunernas stöd vid genomförande av egenvård. En kartläggning. Socialstyrelsen; 2017.

Socialstyrelsen. Behov av och tillgång till särskilda boendeformer för äldre. Socialstyrelsen; 2021.

Socialstyrelsen. Vård och omsorg för äldre. Lägesrapport 2022. Socialstyrelsen; 2022.

StorSTHLM, Region Stockholm. Samverkan när enskilda/patienter behöver praktisk hjälp med egenvård. Överenkommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län. StorSTHLM och Region Stockholm; 2015.

Sveriges kommuner och regioner. Omställning till nära vård [internet]. Sveriges kommuner och regioner; 2024 [uppdaterad 24-06-25; citerad 24-11-14]. Hämtad från: https://skr.se/skr/halsasjukvard/utvecklingavverksamhet/naravard/omstallningtillnaravard.57446.html

Valentijn PP, Schepman SM, Opheij W, Bruijnzeels MA. Understanding integrated care: a comprehensive conceptual framework based on the integrative functions of primary care. International journal of integrated care. 2013;13:e010. https://doi.org/10.5334/ijic.886

Vangen S, Huxham C. Aiming for collaborative advantage: challenging the concept of shared vision. SSRN [preprint]; 2005. Advanced institute of management research paper no 015. https://dx.doi.org/10.2139/ssrn.1306963

Vetenskapsrådet. God forskningssed. Vetenskapsrådet; 2024.

Wittberg S. Discretion for whom? Local policies and the agency problem between politicians and care managers in Swedish social service. European journal of social work. 2024;27(6):1113-1126. https://doi.org/10.1080/13691457.2023.2297652