Allianser och polarisering bland hemtjänstpersonal: en (o)önskad konsekvens av valfrihet och konkurrens inom äldreomsorgen?

Maria Söderberg

doi:10.52585/icvs.v2i1.8

Författare

Maria Söderberg Socialhögskolan, Lunds universitet

DOI:

https://doi.org/10.52585/icvs.v2i1.8

Abstract

Syftet med denna studie är att belysa hur kommunal och privat hemtjänstpersonal resonerar om varandras verksamheter i utförandet av biståndsbedömda insatser inom äldreomsorgen. Studien är baserad på 28 öppna, semi-strukturerade intervjuer med hemtjänstpersonal i kommuner som infört kundval.

Av resultatet framgår att hemtjänstpersonalen utvecklar allianser, polarisering och en tilltagande insikt om vikten av att samordna sig. Dessa tre förhållningssätt kommer till uttryck genom tillämpningen av en idealiserande, en kontrasterande och en mobiliserande retorik.

I praktiken kan det bidra till en ökad benägenhet bland personalen att formulera likheter och skillnader mellan verksamheter, vilket i sin tur kan inverka på hur hemtjänstverksamheter förhåller sig till varandra och hur de omtalar både sig själva och ”de andra” inför omsorgstagarna.

Alliances and polarisation among care workers: an (un)desired consequence of freedom of choice and competition in eldercare services?

The aim of this study is to reveal how care workers in municipal and private home-help services reason about each other in the implementation of eldercare services based on needs-assessments. It is based on 28 open semi-structured interviews with care workers in home-help services in municipalities that have introduced customer choice.

The findings show that the care workers develop alliances, polarisation and an increased awareness of the importance of coordinating. These three approaches are expressed through the application of an idealising, a contrasting, and a mobilising rhetoric.

In practice, this can contribute to an increased tendency among the care workers to formulate similarities and differences between care providers, which in turn can affect how the home-help services relate to each other and how they refer to both themselves and ”the others” to the care receivers.

Referenser

Abbott A. The system of professions. An essay on the division of expert labor. University of Chicago press; 1988. https://doi.org/10.7208/chicago/9780226189666.001.0001

Braun V, Clarke V. Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology. 2006;3:77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Brennan D, Cass B, Himmelweit S, Szebehely M. The marketisation of care: rationales and consequences in Nordic and liberal care regimes. Journal of European social policy. 2012;22(4):377–91. https://doi.org/10.1177%2F0958928712449772

Denzin NK, Lincoln YS. Introduction. The discipline and practice of qualitative research. I: Denzin NK, Lincoln YS (red). The Sage handbook of qualitative research. Sage; 2011: 1–20.

Ds 1989:27. Ansvaret för Äldreomsorgen. Rapport från Äldredelegationen. Socialdepartementet; 1989.

Erlandsson S, Storm P, Stranz A, Szebehely M, Trydegård GB. Marketising trends in Swedish eldercare: competition, choice and calls for stricter regulation. I: Meagher G, Szebehely M (red). Marketisation in Nordic eldercare. Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete; 2013: 23–84.

Evertsson L, Johansson S. (2007) Springet i hemtjänsten. I: Johansson S (red). Social omsorg i socialt arbete. Gleerups; 2007: 176–99.

Framtida valfrihetssystem inom socialtjänsten. Framtidens valfrihetssystem – inom socialtjänsten: slutbetänkande (SOU 2014:2).

Goldschmidt V. Gruppe og samfund. Berlingske forlag; 1969: 67.

Hudson B. Interprofessionality in health and social care: the Achilles’ heel of partnership? Journal of interprofessional care. 2002;16(1):7–17. https://doi.org/10.1080/13561820220104122

Jönson H, Szebehely M (red). Äldreomsorger i Sverige. Lokala variationer och trender. Gleerups; 2018.

Kommunallag (SFS 1991:900). Finansdepartementet.

Lag om valfrihetssystem (SFS 2008:962). Finansdepartementet.

Molander A. Efter eget skön: om beslutsfattande i professionellt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift; 2011;4:320–35. https://doi.org/10.3384/SVT.2011.18.4.2460

Parsons T. The professions and social structure. I: Parsons T (red). Essays in sociological theory. Free press of Glencoe; 1964: 34–49.

Patton MQ. Qualitative research and evaluation methods. Sage; 2002.

Puthenparambil JM. Outsourcing within the Nordic context: care services for older people in Finland. Journal of aging & social policy. 2018;30(5):440–57. https://doi.org/10.1080/08959420.2018.1465800

Selander S. Förvetenskapligande av yrken och professionaliseringsstrategier. I: Selander S (red). Kampen om yrkesutövning, status och kunskap: professionaliseringens sociala grund. Studentlitteratur; 1989: 111–23.

Socialstyrelsen (2011) Valfrihetssystem ur ett befolknings- och patientperspektiv Delredovisning.

Stolt R, Blomqvist P, Winblad U. Privatization of social services: quality differences in Swedish elderly care. Social science & medicine. 2011;72:560–67. https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2010.11.012

Sveriges kommuner och regioner (2021) Valfrihetssystem i kommuner, beslutsläget 2020.

Szebehely M. Insatser för äldre och funktionshindrade i privat regi. I: L. Hartman (red) Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? SNS Förlag; 2011: 215–57.

Szebehely M, Meagher G. Nordic eldercare – Weak universalism becoming weaker? Journal of European social policy. 2018;28(3):294–308. https://doi.org/10.1177%2F0958928717735062

Szebehely M, Stranz A, Strandell R. Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Arbetsrapport 2017:1, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet; 2017.

Szebehely M, Trydegård GB. Home care for older people in Sweden: a universal model in transition. Health and social care in the community. 2012;20(3):300–09. https://doi.org/10.1111/j.1365-2524.2011.01046.x

Söderberg M. Care workers’ ambivalence towards family care partners: informal decision-making processes when older people consider relocation to a residential home. International journal of care and caring. 2020;4(4):513–30. https://doi.org/10.1332/239788220X15934529240807

Söderberg M. Moral choices and responsibilities: the home-help service at the borderland of care management when older people consider relocation to a residential home. Ethics and social welfare. 2020;14(4):369–83. https://doi.org/10.1080/17496535.2020.1776749

Trydegård GB. Care work in changing welfare states: Nordic care workers’ experiences. European journal of ageing. 2012;9(2):119–29. https://doi.org/10.1007/s10433-012-0219-7

Tufte P, Clausen T, Nabe-Nielsen K. Client-related work tasks and meaning of work: results from a longitudinal study among eldercare workers in Denmark. International archives of occupational and environmental health. 2012;85(5):467–472. https://doi.org/10.1007/s00420-011-0692-x

Ulmanen P, Szebehely M. From the state to the family or to the market? Consequences of reduced residential eldercare in Sweden. International journal of social welfare. 2015;24(1):81–92. https://doi.org/10.1111/ijsw.12108

Vabø M. Changing governance, changing needs interpretations: implications for universalism. International journal of sociology and social policy. 2011;31(3/4):197–208. https://doi.org/10.1108/01443331111120618