Kommunikativa hjälpmedel på äldreboende. En etnografisk studie om kommunikation och mänskliga rättigheter i äldreomsorgens praktik
DOI:
https://doi.org/10.52585/icvs.v7i1.27Abstract
Denna etnografiska studie undersöker hur möjligheterna till en rättighetsbaserad kommunikation för boende med kommunikationshjälpmedel formas i äldreomsorgens praktik, och hur detta påverkar delaktighet och självbestämmande. Studien bygger på observationer vid somatiska enheter på två svenska äldreboenden samt intervjuer med tio medarbetare.
Resultaten visar att kommunikativa möjligheter inte enbart påverkas av tillgång till hjälpmedel, utan även formas av organisatoriska praktiker, rutiner, arbetssätt och samspel mellan personal och boende. Detta får betydelse för hur delaktighet kan realiseras i den dagliga praktiken.
Studien pekar på behovet av att utveckla organisatoriska förutsättningar och arbetssätt som tar fasta på kommunikation som en rättighetsfråga snarare än en individuell förmåga, i syfte att möjliggöra delaktighet och självbestämmande för den äldre personen.
Communication aids in nursing homes. An ethnographic study of communication and human rights in the practice of eldercare
This ethnographic study examines how opportunities for rights-based communication for residents using communication aids are shaped in everyday nursing home practice, and how this affects participation and self-determination. The study is based on observations conducted in somatic units in two Swedish nursing homes, as well as interviews with ten staff members.
The findings show that communicative opportunities are not determined solely by access to communication aids, but are also shaped by organisational practices, routines, work processes and interactions between staff and residents. This, in turn, influences how participation can be realised in everyday practice.
The study highlights the need to develop organisational conditions and work practices that frame communication as a human rights issue rather than an individual ability, in order to support participation and self-determination among older adults.
Referenser
Alftberg Å. Medication management in Swedish nursing homes: an ethnographic study of resistance, negotiation and control. European journal of social work. 2022;25(2):186-197. https://doi.org/10.1080/13691457.2020.1870214
Arvidsson L, Alftberg Å, Harnett T. Managing the last move: older people’s practical, relational, and emotional work throughout the transition from home to a nursing home. Health and social care in the community. 2024;2024(1):6389133. https://doi.org/10.1155/2024/6389133
Aspers P. Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. 2 uppl. Liber; 2011.
Atkinson P. Thinking ethnographically. Sage Publications; 2017. https://doi.org/10.4135/9781473982741
Bennett MK, Ward EC, Scarinci NA. Exploratory investigation of communication management in residential-aged care: a comparison of staff knowledge, documentation and observed resident-staff communication. International journal of language and communication disorders. 2016;51(3):296-309. https://doi.org/10.1111/1460-6984.12207
Birk RH. The materiality and materials of social work. On socio-material theories and social work research. I: Høgsbro K, Shaw I, redaktörer. Social work and research in advanced welfare states. 1 uppl. Routledge; 2017. s 104-16. https://doi.org/10.4324/9781315279015-8
Björngren Cuadra C, Ouis P. Grönt och hållbart socialt arbete – Miljörättvisa, social rättvisa och ekosociala interventioner. Socialvetenskaplig tidskrift. 2021;27(3-4):207-26. https://doi.org/10.3384/SVT.2020.27.3-4.3662
Boullier D. Médialab stories: how to align actor network theory and digital methods. Big data and society. 2018;5(2). https://doi.org/10.1177/2053951718816722
Braun V, Clarke V. One size fits all? What counts as quality practice in (reflexive) thematic analysis? Qualitative research in psychology. 2021;18(3):328-52. https://doi.org/10.1080/14780887.2020.1769238
Bryman A. Social research methods. 5 uppl. Oxford university press; 2016.
Burns MI, Baylor C, Dudgeon BJ, Starks H, Yorkston K. Health care provider accommodations for patients with communication disorders. Topics in language disorders. 2017;37(4):311-33. https://doi.org/10.1097/tld.0000000000000134
Buse C, Martin D, Nettleton S. Conceptualising ”materialities of care”: making visible mundane material culture in health and social care contexts. Sociology of health and illness. 2018;40(2):243-55. https://doi.org/10.1111/1467-9566.12663
Cahill S. Dementia and human rights. Policy press; 2018. https://doi.org/10.51952/9781447331384
Callon M. Techno-economic networks and irreversibility. I: Law J, redaktör. A sociology of monsters. Essays on power, technology and domination. Routledge; 1991.
Carragher M, Steel G, O’Halloran R, Torabi T, Johnson H, Taylor NF m fl. Aphasia disrupts usual care: the stroke team’s perceptions of delivering healthcare to patients with aphasia. Disability and rehabilitation. 2021;43(21):3003-14. https://doi.org/10.1080/09638288.2020.1722264
Chatwin J, Ludwin K, Latham I. Combining ethnography and conversation analysis to explore interaction in dementia care settings. Health expectations. 2022;25(5):2306-13. https://doi.org/10.1111/hex.13563
Cox C, Pardasani M. Aging and human rights: a rights-based approach to social work with older adults. Journal of human rights and social work. 2017;2(3):98-106. https://doi.org/10.1007/s41134-017-0037-0
Davis L, Botting N, Cruice M, Dipper L. A systematic review of language and communication intervention research delivered in groups to older adults living in care homes. International journal of language and communication disorders. 2022;57(1):182-225. https://doi.org/10.1111%2F1460-6984.12679
Díaz Andrade A, Urquhart C. The affordances of actor network theory in ICT for development research. Information technology and people. 2010;23:352-74. https://doi.org/10.1108/09593841011087806
Diskrimineringslag (SFS 2008:567). Arbetsmarknadsdepartementet.
Dixon-Woods M. What can ethnography do for quality and safety in health care? BMJ Quality and safety. 2003;12:326-7. https://doi.org/10.1136/qhc.12.5.326
Emmer De Albuquerque Green C, Anthea T, Manthorpe J. Human rights and care homes for older people: a typology of approaches from academic literature as a starting point for activist scholarship in human rights and institutional care. International journal of human rights. 2022;26(4):717-39. https://doi.org/10.1080/13642987.2021.1961753
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna [internet]. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna; 2021 [citerad 8 maj 2025]. Hämtad från: https://www.echr.coe.int/documents/d/echr/Convention_SWE
Forsgren E, Skott C, Hartelius L, Saldert C. Communicative barriers and resources in nursing homes from the enrolled nurses’ perspective: A qualitative interview study. International journal of nursing studies. 2016;54:112-21. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2015.05.006
Giertz L, Melin Emilsson U, Vingare E-L. Family caregivers and decision-making for older people with dementia. Journal of social welfare and family law. 2019;41(3):321-38. https://doi.org/10.1080/09649069.2019.1627087
Greenhalgh T, Wherton J, Papoutsi C, Hughes G, A'Court C, Fahy N m fl. Beyond adoption: A new framework for theorizing and evaluating nonadoption, abandonment, and challenges to the scale-up, spread, and sustainability of health and care technologies. Journal of medical internet research. 2017;19(11). https://doi.org/10.2196/jmir.8775
Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS 2011:12) [internet]. Socialstyrelsen [citerad 29 augusti 2025]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/201112-om-grundlaggande-kunskaper-hos-personal-som-arbetar-i-socialtjanstens-omsorg-om-aldre/
Hammersley M, Atkinson P. Ethnography. Principles in practice. 4 uppl. Routledge; 2019. https://doi.org/10.4324/9781315146027
Hansson K. Att hålla ihop det sociala arbetet. Hur covid-19-pandemin påverkade tre olika civilsamhällesorganisationer. Socialvetenskaplig tidskrift. 2021;28(4):499-516. https://doi.org/10.3384/SVT.2021.28.4.4371
Harnett T. The trivial matters. Everyday power in Swedish elder care [doktorsavhandling]. Jönköping university; 2010.
Haugen I, Tor S, Ytrehus S. Factors affecting user participation for elderly people with dementia living at home: a critical interpretive synthesis of the literature. European journal of social work. 2019;22(6):974-86. https://doi.org/10.1080/13691457.2018.1441133
Hellstrand M, Kornevs M, Raghothama J, Meijer S. Tensions between real-world practices and the digitalization paradigm for data-driven services in eldercare: observations from an ethnographic study in Sweden. BMC Geriatrics. 2024;24:1-12. https://doi.org/10.1186/s12877-024-04693-z
Ingard C, Sjölund M, Trygged S. Human rights and the ways relatives interpret participation for people with dementia in nursing homes. Journal of human rights and social work. 2024;9(4):595-605. https://doi.org/10.1007/s41134-024-00322-2
Institutet för mänskliga rättigheter. Hemma är någon annanstans. En undersökning om äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen. Institutet för mänskliga rättigheter; 2024.
Jönson H, Harnett T. Exit, voice and loyalty in everyday home care practice for older adults: using a telephone diary method. Journal of aging studies. 2025;75:101385. https://doi.org/10.1016/j.jaging.2025.101385
Kalman H, Lövgren V, redaktörer. Etiska dilemman. Forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. 2 uppl. Gleerups; 2019.
Kekeya J. Analysing qualitative data using an iterative process. Contemporary PNG studies. 2016;24:86-94. https://search.informit.org/doi/10.3316/informit.220284691031027
Kusmaul N, Bern-Klug M, Bonifas R. Ethical issues in long-term care: a human rights perspective. Journal of human rights and social work. 2017;2(3):86-97. https://doi.org/10.1007/s41134-017-0035-2
Larsen AK. Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2 uppl. Gleerups; 2018.
Latour B. Artefaktens återkomst. Ett möte mellan organisationsteori och tingens sociologi. Nerenius och Santérus; 1998.
Latour B. Reassembling the social: an introduction to actor-network-theory. Oxford university press; 2005. https://doi.org/10.1093/oso/9780199256044.001.0001
Law J. Organizing modernity. Blackwell; 1994.
Levy-Storms L, Claver M, Gutierrez VF, Curry L. Individualized care in practice: communication strategies of nursing aides and residents in nursing homes. Journal of applied communication research. 2011;39(3):271-89. https://doi.org/10.1080/00909882.2011.585400
Lindeberg S, Zarén C, Hydén L-C, Samuelsson C. Digital or analogue communication supports – does it matter? Educational gerontology. 2024;51(2):128-38. https://doi.org/10.1080/03601277.2024.2384618
Marent B, Henwood F. Digital health: a sociomaterial approach. Sociology of health and illness. 2023;45(1):37-53. https://doi.org/10.1111/1467-9566.13538
Mondaca M. It’s my party. Opportunities for older adults to influence everyday activities in a nursing home setting [doktorsavhandling]. Karolinska institutet; 2018.
Morris P, McCloskey R, Keeping-Burke L, Manley A. Nurses’ provisions for self-determination in residents with cognitive impairment who live in a residential aged care facility: a scoping review. JBI Evidence synthesis. 2021;19(7):1583-621. https://doi.org/10.11124/jbies-20-00291
Mähring M, Keil M, Holmström J, Montealegre R. Trojan actor-networks and swift translation. Bringing actor-network theory to IT project escalation studies. Information technology and people. 2004;17(2):210-38. https://doi.org/10.1108/09593840410542510
Nedlund A-C, Taghizadeh Larsson A. To protect and to support: how citizenship and self-determination are legally constructed and managed in practice for people living with dementia in Sweden. Dementia. 2016;15(3):343-57. https://doi.org/10.1177/1471301216638966
Nyholm L, Björkman I. För en god och jämlik hälso- och sjukvård på särskilt boende. Del 2: En trygg plats med förbättringspotential. FoU-rapport. Nestor FoU-center; 2023.
Riekkinen M. Participation of the elderly in sociocultural life: human rights and inclusive practices under residential care. Journal of public affairs. 2015;15(3):252-67. https://doi.org/10.1002/pa.1523
Rose TA, Worrall LE, Hickson LM, Hoffmann TC. Aphasia friendly written health information: content and design characteristics. International journal of speech-language pathology. 2011;13(4):335-47. https://doi.org/10.3109/17549507.2011.560396
Savundranayagam MY. Missed opportunities for person-centered communication: implications for staff-resident interactions in long-term care. International psychogeriatrics. 2014;26(4):645-55. https://doi.org/10.1017/s1041610213002093
Schenell R. Maintaining self-determination in palliative phase in residential care. A model to facilitate person-centred care for older persons [doktorsavhandling]. Göteborgs universtitet; 2020.
Sharkiya SH. Quality communication can improve patient-centred health outcomes among older patients: a rapid review. BMC Health services research. 2023;23(1):886. https://doi.org/10.1186/s12913-023-09869-8
Socialdepartementet. Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80). Fritze.
Socialstyrelsen. Förskrivning av hjälpmedel. Stöd vid förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning [internet]. Socialstyrelsen; 2021 [citerad 8 maj 2025]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/forskrivning-av-hjalpmedel--stod-vid-forskrivning-av-hjalpmedel-till-personer-med-funktionsnedsattning-2021-12-7673/
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Stöd för styrning och ledning [rekommendationer med tillhörande kunskapsunderlag – internet]. Socialstyrelsen; 2020 [citerad 8 maj 2025]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/nationella-riktlinjer-for-vard-vid-stroke--stod-for-styrning-och-ledning-2020-1-6545/
Socialstyrelsens kungörelse om ändring i allmänna råden (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre (HSLF_FS 2025:22) [internet]. Socialstyrelsen [citerad 8 maj 2026]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/hslf-fs-202522-socialstyrelsens-kungorelse-om-andring-i-allmanna-raden-sosfs-201112-om-grundlaggande-kunskaper-hos-personal-som-arbetar-i-socialtjanstens-omsorg-om-aldre-2025-6-9610/
Steele L, Carr R, Swaffer K, Phillipson L, Fleming R. Human rights and the confinement of people living with dementia in care homes. Health and human rights journal. 2020;22(1):7-19. PMID 32669785 https://www.jstor.org/stable/26923470
Sveriges kommuner och regioner. Mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå. En plattform för policy- och verksamhetsutveckling. Sveriges kommuner och regioner; 2019.
Söderhielm K, Eriksson K, Möller M. Communicative participation in goal-setting meetings for patients with aphasia after stroke. A study using patients' and healthcare professionals' self-ratings. International journal of language and communication disorders. 2023;58(2):342-56. https://doi.org/10.1111/1460-6984.12791
Thelin A. Care ethics for supported decision-making. A narrative policy analysis regarding social work in cases of dementia and self-neglect. Ethics and social welfare. 2021;15(2):167-84. https://doi.org/10.1080/17496535.2020.1863998
Utrikesdepartementet. Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (SÖ 1971:41). Edita Norstedts tryckeri; 1994 [uppdaterad 2 april 2015, citerad 8 maj 2025]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/sveriges-internationella-overenskommelser/1994/01/so-197141/ [Se även: https://www.ohchr.org/en/instruments-mechanisms/instruments/international-covenant-economic-social-and-cultural-rights]
Utrikesdepartementet. Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (SÖ 1971:42). Edita Norstedts tryckeri; 1994 [uppdaterad 2 april 2015, citerad 8 maj 2025]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/sveriges-internationella-overenskommelser/1994/01/so-197142/ [Se även: https://www.ohchr.org/en/instruments-mechanisms/instruments/international-covenant-civil-and-political-rights]
Utrikesdepartementet. Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen (SÖ 2008:26) [internet]. Edita Stockholm; 2006 [citerad 8 maj 2026]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/sveriges-internationella-overenskommelser/2008/01/so-200826/ [Se även: https://www.un.org/development/desa/disabilities/convention-on-the-rights-of-persons-with-disabilities.html]
Vinblad E, Rydeman B, Fransson P, Larsson H. KOM MED – kommunicera med teknik. Kursbok. Föreningen Furuboda, 2022.
Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS 2012:3) [internet]. Socialstyrelsen; 2012. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/20123-om-vardegrunden-i-socialtjanstens-omsorg-om-aldre/
Wilson WJ, Chaddha A. The role of theory in ethnographic research. Ethnography. 2009;10(4):549-64. https://doi.org/10.1177/1466138109347009
Åkerman J, Vetenskapsrådet. God forskningssed [internet]. Vetenskapsrådet; 2024. Hämtad från: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2024-10-02-god-forskningssed-2024.html
Øye C, Jacobsen FF. Informal use of restraint in nursing homes: a threat to human rights or necessary care to preserve residents’ dignity? Health. 2020;24(2):187-202. https://doi.org/10.1177/1363459318800175
##submission.downloads##
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2026 Dana Hagström, Kristofer Hansson, Åsa Alftberg
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
