Undersköterskors perspektiv på att främja fysisk aktivitet hos personer på demensboende

Anna Kubicka; Ingemar Kåreholt

doi:10.52585/icvs.v2i1.9

Författare

Anna Kubicka Institutet för gerontologi, Aging research network – Jönköping (ARN-J), Hälsohögskolan, Jönköping university
Ingemar Kåreholt Institutet för gerontologi, Aging research network – Jönköping (ARN-J), Hälsohögskolan, Jönköping university; Aging research center, Karolinska institutet och Stockholms universitet

DOI:

https://doi.org/10.52585/icvs.v2i1.9

Abstract

Studien undersöker undersköterskors uppfattningar om att främja fysisk aktivitet hos personer på demensboende. Vi gjorde individuella semistrukturerade intervjuer med nio undersköterskor och bearbetade det insamlade materialet med kvalitativ innehållsanalys.

Analysen ledde fram till fyra kategorier av uppfattningar:

attityder påverkar möjligheter till fysisk aktivitet
kunskap och samverkan ger förutsättningar att lyckas
omgivningen påverkar möjligheter till fysisk aktivitet
demens är en sjukdom och det finns en person bakom

Undersköterskorna anser att det är viktigt att vara engagerad och kompetent, samt att vissa personliga egenskaper är särskilt gynnsamma för att lyckas i arbetet. Genom ett individanpassat arbetssätt kan fysisk aktivitet främjas trots hinder skapade av demenssjukdom. Samverkan kring personen med demens underlättar och god fysisk miljö ökar tillgängligheten till aktivitet.

Tillräcklig bemanning är en förutsättning för att kunna främja fysisk aktivitet.

Nursing assistants’ perception of promoting physical activity in care-homes specialised in dementia

The study investigates nursing assistants’ perception of promoting physical activity in people living in care-homes specialized in dementia. We conducted nine individual semi-structured interviews. The collected material was analysed using qualitative content analysis.

The analysis lead up to four categories of perceptions:

staffs’ attitudes affect opportunities for physical activity
knowledge and cooperation give presumptions to succeed
the environment affects the opportunities for physical activity
dementia is is a disease and there is a person behind the disease

The nursing assistants perceive that commitment and perseverance are required and that certain personal qualities are particularly favourable for success. A person-centered approach is needed to overcome obstacles created by the disease. Cooperation as well as having the opportunity to receive support facilitates and a suitable physical environment increases accessibility to activity.

Sufficient staffing is essential to be able to promote physical activity.

Referenser

Abrahamsson B-L. Demens – omvårdnad och omsorg. Bonnier utbildning; 2003.

van Alphen HJ, Volkers KM, Blankevoort, CG, Scherder, EI, Hortobágyi T, van Heuvelen MJ. Older adults with dementia are sedentary for most of the day. Plos one. 2016;11(3). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0152457

Axelsson R, Bihari Axelsson S. Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. Studentlitteratur; 2007.

Blankett för etisk egengranskning av examensarbete vid Hälsohögskolan. Hämtad: 2021‑12‑23. https://ju.se/download/18.102c34417dd1b9808050508/1641302820221/Etisk%20egengranskning%202021-05-25.docx

Brett L, Traynor V, Stapley P, Meedya S. Exercise and dementia in nursing homes: Views of staff and family carers. Journal of aging and physical activity. 2018;26(1): 89–96. https://doi.org/10.1123/japa.2016-0368

Cars J, Terzis B. Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. En handbok i bemötande. Gothia fortbildning; 2015.

Cations M, May N, Crotty M, Low L-F, Clemson L, Whitehead C m fl. Health professional perspectives on rehabilitation for people with dementia. Gerontologist. 2020;60(3):503-512. https://doi.org/10.1093/geront/gnz007

Dehlin O, Rundgren Å. Geriatrik. Studentlitteratur. 2014.

van Doorn C, Gruber-Baldini AL, Zimmerman S, Hebel R, Port C, Baumgarten M m fl. Dementia as a risk factor for falls and fall injuries among nursing home residents. Journal of the American geriatrics society. 2003;51(9):1213-1218. https://doi.org/10.1046/j.1532-5415.2003.51404.x

Edvardsson D, Winblad B, Sandman PO. Person-centred care of people with severe Alzheimer's disease: Current status and ways forward. Lancet Neurology. 2008;7(4):362-367. https://doi.org/10.1016/S1474-4422(08)70063-2

Ericson-Lidman E, Larsson L, Norberg A. Caring for people with dementia disease (DD) and working in a private not-for-profit residential care facility for people with DD. Scandinavian journal of caring sciences. 2014;28(2):337-346. https://doi.org/10.1111/scs.12063

Fratiglioni L, Ding M, Santoni G, Berglund J, Elmståhl S, Fagerström C m fl. Demensförekomst i Sverige: geografiska och tidsmässiga trender 2001–2013. Resultat från den svenska nationella studien om åldrande, vård och omsorg – SNAC. SNAC; 2017.

Gebhard D, Mir E. What moves people living with dementia? Exploring barriers and motivators for physical activity perceived by people living with dementia in care homes. Qualitative health research. 2021;31(7):1319-1334. https://doi.org/10.1177%2F10497323211002822

Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today. 2005;24(2):105-112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Havighurst RJ, Albrecht R. Older people. Longmans, Green; 1953. https://doi.org/10.1177%2F000271625429400183

Hortobágyi T. The positives of physical activity and the negatives of sedentariness in successful aging. The future of health and fitness. A plan for getting Europe active by 2025. Blackbox publishers; 2014.

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet.

Law K, Patterson TG, Muers J. Experiences of healthcare assistants working with clients with dementia in residential care homes. Dementia. 2019;18(2). https://doi.org/10.1177%2F1471301216688396

Lindgren B-M, Lundman B, Graneheim UH. Abstraction and interpretation during the qualitative content analysis process. International journal of nursing studies. 2020;108. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2020.103632

Livingston G, Sommerlad A, Orgeta V, Costafreda SG, Huntley J, Ames D m fl. Dementia prevention, intervention, and care. Lancet. 2017;390(10113):2673-2734. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(17)31363-6

Mahrs Träff A, Cedersund E. Fysisk aktivitet för äldre på särskilda boenden. Om inställningar och handlande i svensk äldreomsorg. Tidskrift for omsorgsforskning. 2018;4(2):165–176. https://doi.org/10.18261/issn.2387-5984-2018-02-12

Mahrs Träff A, Cedersund E, Nord C. Perceptions of physical activity among elderly residents and professionals in assisted living facilities. European review of aging and physical activity. 2017;14(2). https://doi.org/10.1186/s11556-017-0171-9

Morais A, Santos S, Lebre P. Psychomotor, functional, and cognitive profiles in older people with and without dementia: what connections? Dementia. 2019;18(4):1538-1553. https://doi.org/10.1177/1471301217719624

Moyle W, Jones C, Murfield J, Draper J, Beattie E, Shum D m fl. Levels of physical activity and sleep patterns among older people with dementia living in long-term care facilities: A 24-h snapshot. Maturitas. 2017; 102:62-68. https://doi.org/10.1016/j.maturitas.2017.05.015

Ring K. Specifik omvårdnad vid svår demenssjukdom. Gleerups; 2013.

SBU. Bedömning av studier med kvalitativ metodik. 2020. Hämtad: 2022-01-16. https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf

Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demens. Stöd för styrning och ledning. 2017.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10).

Socialtjänstlag (SFS 2001:453). Socialdepartementet.

de Souto Barreto P, Morley JE, Chodzko-Zajko W, Pitkala K, Weening-Djiksterhuis E, Rodriguez-Mañas L m fl. Recommendations on physical activity and exercise for older adults living in long-term care facilities: A taskforce report. Journal of the American medical directors association. 2016;17(5):381-392. https://doi.org/10.1016/j.jamda.2016.01.021

Tareldsen K, Helbostad JL, Saltvedt I. Fysisk aktivitet vid demens. I: FYSS 2021. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Läkartidningen förlag; 2021.

Toots A, Littbrand H, Lindelöf N, Wiklund R, Holberg H, Nordström P m fl. Effects of a high-intensity functional exercise program on dependence in activities of daily living and balance in older adults with dementia. Journal of the American geriatrics society. 2016;64(1):55-64. https://doi.org/10.1111/jgs.13880

Victor CR. Ageing, health and care. Policy press. 2010. https://doi.org/10.2307/j.ctt1t89bvg

Världshälsoorganisationen WHO. WHO guidelines on physical activity and sedentary behavior. 2020.

Wimo A, Fratiglioni L, Sandman PO, Gustavsson A, Sköldunger A. Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012. Socialstyrelsen; 2014.