Den mångetniska äldreomsorgen ur hemtjänstanvändares perspektiv

Författare

  • Håkan Jönson Socialhögskolan, Lunds universitet
  • Glenn Möllergren Socialhögskolan, Lunds universitet

DOI:

https://doi.org/10.52585/icvs.v4i1.19

Abstract

Den som använder äldreomsorg möter ofta personal som är utlandsfödd eller har en annan etnicitet än den svenska. Syftet med den här studien var att undersöka äldre hemtjänstanvändares uppfattningar om ”utländsk” personal. Studien baseras på 34 intervjuer med äldre som använder hemtjänst.

Resultaten visade att språkproblem var vanliga, men att den övervägande bilden av personalen var positiv, vilket vi i analysen relaterar till en mer allmänt förekommande sympati och lojalitet som hemtjänstanvändare har gentemot omsorgs­personalen. Personalens härkomst sågs också som en ingång till att skapa en mer personlig kontakt, vilket kan ses som en variant på ett bredare tema om hemtjänst­användarnas betoning av värdet av personliga relationer.

 

Multi-ethnic eldercare – from the perspective of Swedish home care users
This article explores the experiences of older Swedish home care users regarding staff perceived as ”foreign” and is based on interviews with 34 older care users. The prevalence of staff members with migrant background is significant in Swedish eldercare. The study shows that while negative experiences connected to poor language knowledge exist, users often appreciate foreign-born care workers. Their esteem is linked both to an overall sympathy for care staff regardless of their origin, and to specific traits connected to place of birth, such as opportunities to create personal bonds by engaging in stories related to staff members’ background. Interviewees frequently used disclaimers to emphasize that their critical comments should not be interpreted as intolerance or racism.

Referenser

Behtoui A, Boréus K, Neergaard A, Yazdanpanah S. Speaking up, leaving or keeping silent: Racialized employees in the Swedish elderly care sector. Work, employment and society. 2017;31(6):954-71. https://doi.org/10.1177/0950017016667042

Billig M. Arguing and thinking. A rhetorical approach to social psychology. Andra upplagan. Cambridge university press; 1996.

Blumer H. Symbolic interactionism: Perspective and method. University of California press; 1986.

Bourgeault IL, Atanackovic J, Rashid A, Parpia R. Relations between immigrant care workers and older persons in home and long-term care. Canadian journal on aging/La revue canadienne du vieillissement. 2010;29(1):109-18. https://doi.org/10.1017/s0714980809990407

Braun V, Clarke V. Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology. 2006;3(2):77-101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Erlandsson S. Hjälp för att bevara eller förändra? Åldersrelaterade diskurser om omsorg, stöd och service. Stockholms universitet; 2014. Rapport i socialt arbete nr 145.

Forssell E, Torres S, Olaison A. Anhörigomsorg mot betalning: Biståndshandläggare om sent-i-livet-invandrares önskemål. Socialvetenskaplig tidskrift. 2014;21(2):24-47. https://doi.org/10.3384/SVT.2014.21.2.2416

Giertz A, Jönson H. Har invandrare som arbetar inom äldreomsorgen en besvärligare arbetssituation än sina svenskfödda kollegor? Socialvetenskaplig tidskrift. 2018;25(1):1-22. https://doi.org/10.3384/SVT.2018.25.1.2379

Gubrium JF, Holstein JA. The new language of qualitative method. Oxford university press; 1997.

Hewitt JP. Dramaturgy and motivation: Motive talk, accounts, and disclaimers. I: Edgley C, redaktör, The drama of social life. Routledge; 2016. s. 109-22. https://doi.org/10.4324/9781315615691

Hewitt JP, Stokes R. Disclaimers. American sociological review. 1975;40(1):1-11.

Iecovich E. What makes migrant live-in home care workers in elder care be satisfied with their job? Gerontologist. 2011;51(5):617-29. https://doi.org/10.1093/geront/gnr048

Jönson H. Är detta rasism? Skepsis och motstånd till personal av utländsk härkomst bland äldre omsorgstagare. Linköpings universitet; 2005. Arbetsrapport från Tema Ä.

Jönson H, Giertz A. Migrant care workers in Swedish elderly and disability care: Are they disadvantaged? Journal of ethnic and migration studies. 2013;39(5):809-25. https://doi.org/10.1080/1369183X.2013.756686

Lill L. The challenge of migration in Swedish eldercare: Experiences of everyday racism. I: Wolmesjö M, redaktör. Social work-perspectives on leadership and organisation. IntechOpen; 2022 [16 s]. https://doi.org/10.5772/intechopen.106609

Palmqvist L. Ålderdom, omsorg och makt. Gamlas situation och omsorgsrelationer i nyliberala tider [doktorsavhandling]. Göteborgs universitet; 2020.

Storm P, Lowndes R. ”I don’t care if they call me black”: the impact of organisation and racism in Canadian and Swedish nursing homes. International journal of care and caring. 2021;5(4):631-50. https://doi.org/10.1332/239788221X16274947510507

Strandell R. ”It’s always a battle against time”. Experiencing and handling temporal conditions in homecare work. International journal of social welfare. 2023;32(2):207-20. https://doi.org/10.1111/ijsw.12559

Teshuva K, Cohen-Mansfield J, Iecovich E, Golander H. Like one of the family? Understanding relationships between migrant live-in care workers and older care recipients in Israel. Ageing and society. 2019;39(7):1387-408. https://doi.org/10.1017/S0144686X1800003X

Torres S. Elderly immigrants in Sweden: ”Otherness” under construction. Journal of ethnic and migration studies. 2006;32(8):1341-58. https://doi.org/10.1080/13691830600928730

Torres S, Lindblom J. Migrant care workers in elderly care: what a study of media representations suggests about Sweden as a caring democracy. International journal of ageing and later life. 2020;14(2):61-87. https://doi.org/10.3384/ijal.1652-8670.3103

Wetherell M. Positioning and interpretative repertoires: Conversation analysis and post-structuralism in dialogue. Discourse and society. 1998;9(3):387-412.

Wetherell M, Edley N. Negotiating hegemonic masculinity: Imaginary positions and psycho-discursive practices. Feminism and psychology. 1999;9(3):335-56. https://psycnet.apa.org/doi/10.1177/0959353599009003012

Artikelns titelsida

##submission.downloads##

Publicerad

2024-02-27

Referera så här

Jönson, H., & Möllergren, G. (2024). Den mångetniska äldreomsorgen ur hemtjänstanvändares perspektiv. Äldre I Centrum Vetenskapligt Supplement, 4(1), 49–61. https://doi.org/10.52585/icvs.v4i1.19

Nummer

Sektion

Artiklar